Tjockens blogg

Förra helgen hade jag examensfest på klubben!
Många fina presenter blev det... Ett halsband i silver från Gunneboslott från A och Krasse, ett halsband från Lisa och Christer, en berlock med kort i på mina goa klasskamrater Christina, Kristina och Emily, ett presentkort + en "vas/ljusstake" från Ann, Cesar, Gitte och Tony, ett kul spel från klasskompisarna igen, en kamera från Helene och hennes mamma, en vacker blombukett från As mamma och pengar till en resa från min mor och far. Man upphör aldrig att förvånas över A som hade knåpat ihop det vackraste paketet i världhistorien.
Festen var rolig fast dagen efter var mindre kul. En bidragande orsak till detta var mitt ivriga "puffande" på cigarrer hela kvällen... Inte så bra. Var faktiskt kallsvettig även på måndag morgon...
Ett uppdrag i spelet var att messa till två okända av motsatt kön "synd att vi bara är vänner". Kan bara gissa vilket huvudbry det satte i huvudet på de stackare som fick det... Lisa fick i uppdrag att smiska A i rumpan under vilt stön, Lisa såg dock inte så nöjd ut över situationen som vissa andra hade varit som läser denna blogg ; ) och Kristina fick messa att hon tvivlade på sin sexuallitet...

I fredags var jag och H ute och spårade på kvällen. Kalle var sååå duktig trots mitt skit pissiga spår som mestadels gick genom meterhögt gräs. Men den söta prinsen plöjde på och var klockren!
Nu är det hög tid att spåra med personer som han inte träffat, ska försöka få tummen ur. Körde lite kryp häromkvällen och det satt okej. I veckan tränade A med Kalle på klubben, lös. Jag satt och kände mig illamående när en kärring med en liten vit hund hysteriskt sprang fram och tillbaka framför dem. Såg framför mig hur Kalle stolt apporterade denna lilla vita tingest.
Men inte hade Kalle några sånna planer, varför skulle han ha det? Det sitter i  mitt huvud.

I dag var vi i Varberg och kollade på Lilla Eklidens C-kulls korning. Blev lite frågande över denna nya korning. Vet inte om vi inbillade oss men det verkade svårare att bli godkänd? Figo klarade det galant med 309 p. Hans "fel" var att han inte visade någon som helst skärpa eller försvar. Han stog och viftade på svansen åt släden. Hej på dig liksom. Coolare än jag trodde. Genomgående var att hundarna inte var så pigga på att leka med lilla jakten. Annars var det snälla hundar vi såg och det betyder en hel massa om det är en belgare som ska funka i barnfamilj. 
Ska bli intressant att jämföra Varberg med Reino.
Mitt i denna banan går en gångstig som denna dagen var ganska hårt trafikerad. Det kom en skoter, flera lösa hundar, cyklister, barnfamiljer, hästar, you name it.
Inte så lyckat kanske?

Nu är man alltså en knegare... Veckan på apotek har gått bra även om jag ännu inte fått mitt examensbevis och alltså inte får skriva på några recept än. I fredags ringde jag och kollade var det tagit vägen (examensbeviset) och fick till svar att mitt ex-jobb inte var godkänt! Vafalls!!!!
Efter många om och men så visade det sig att snubben på univ. gjort fel och glömt sätta godkänt på mig. Bra Sickan. Jag har nu förlorat 1 veckas lön på deras misstag! Skit!

I torsdags kom A och hämtade doggarna tidigt så att de kunde vara hos honom på dagen när jag jobbade. Wille blev så glad att han bet A riktigt rejält i pungen. Inga barn för oss alltså... 
På torsdag kväll kom jag lagom hem till A för att sätta mig till bords och käka grillat kött! Mumsigt.

På lördag var det dags att fira min ömma moder som fyllde 75 år. Vi var först på lite förfest hos Nils och Susanna (systerson och hans sambo) och drack lite vin. På Heaven 23 började vi i baren med en drink (vanilla sky) som följdes av massa mat och ännu mera vin. A körde så han passade på att ge sitt vin till mig. Vad händer? Naturligtvis blev jag snörfull.

Här en bild på modern för dagen iförd en snygg födelsedagshatt:  



Här sitter vi och äter:



I morse mådde jag alltså inte så prima. A gav mig då, omtänksamt, kinesiks fottortyr, dvs har slog mig under forsulorna när jag låg och kved i sängen.
Vi gick sedan ut på promenad och se vad som hände då:



A, Krasse och Wille tog sig ett dopp. Bilden är godkänd för publicering av A.

Nu väntar en ny hård vecka för alla knegare inklusive mig själv.

Himla petigt det alltid ska vara med tider. När vi i lördags anlände till färjan i Oskarshamn visade det sig att, OOOPPPSSS, jag råkat ta fel på några timmar. Rättare sagt 25 timmar eller ett helt dygn. Färjevakten upplyste oss om att vi hade bokat plats på båten på söndag, inte lördag.
Helene och A var väl inte jätteglada.
Som tur är har jag tervbekanta i Oskarshamn och dessa underbara människorna lånad ut sitt hus trots att de själva var Bergen i Norge.
På söndag gick det mycket bättre, nu var vi på rätt tid och rätt dag!

Den snälle Helene och hennes mamma hade köpt en kamera till mig i examenspresent! Vi har massa bilder som häften är av karaktären "interna skämt".
Det regnade mest hela tiden men man orkar ju inte bry sig längre. Det tråkigaste som hände var att jag naturligtvis fick urinvägsinfektion. Underläkaren på akuten var av den näpsande sorten, vi hade ett mindre ordkrig av typen: Om man överdoserar paracetamol vad är motgiftet? Svaret är givetvis acetylcystein. Phö, bra försök av underläkaren att bräcka apotekaren - NOT!!!!

Visar nedan några bilder.

Vi började iaf med att titta på en skeppssättning. Typ en grav. Fråga Helene, det var hon som var guide.


Vi tittade på många kyrkor. A som inte räds att häda har som hobby att synas i så många predikstolar som möjligt.

 
Givetvis var vi och tittade på Hoburgen, Gotlands södra udde. På bilden tre andra gubbar.


Den söta Kalle:


Söt Kalle igen, man kan aldrig få nog:



En liten rauk.


Guiden i stugan:


Vi gick på tur in i Lummelundagrottorna, väldigt kul! A ser ju iof ut att tycka det är mindre kul.


Suddig vy över Gotland:


Gotlands största rauk, promenaden dit var väl värt besväret.


I Visby kunde vi konstatera att de äkta Gotlänningarna måste vara minimala.


Många ruiner blev det. Suddig bild åt fel håll. Skit. Tänk på att A har klättrat jädrigt högt upp.


Som sagt.


Här var vi ute i något konstigt månlandskap. Helt vitt och sterilt.


Igen!


Väääldigt små var de. Denna bild ska oxå visa hur bråkig A är. När jag intet ont anade strosade omkring i ett utomhusmuseum som visade bondgårdar från förr kom han dragandes runt hörnet på ett hus med en stor kärra. Skulle bara testa hur tung den var.


Många raukar blev det. Se så stark han är!