Skydd!

I går var vi och tittade på skyddet på "Påskägget" i Kungälv. Carina (Nilsson ej Romland) tyckte F skulle heta Frippe och faktiskt blev valpen väldigt glad när man kallade honom Frippe så varför inte?
Frippe var inte så intresserad av skyddet, han låg mest och sov utslängd bland alla tuffa mallar och blodtörstiga schäfrar.
På  kvällen hade vi lite apporteringsövningar på tomten. Gick inte klockrent, tror mer på Lena Brattberg-Karlssons teori om att sitta i en tråkig korridor. Och varför skulle man inte tro på hennes teori??? Hon har ju hållt på med labradorjakt sedan urminnes tider. Eller kanske jaktlabradorer är mer rätt att skriva? ; )

By the way, folk som snackar skit och bredvid mun borde tjäras rullas i fjädrar.  

Ridning

I går var jag ute och red på Baldur själv i skogen. Ganska roligt, fast det är roligare att traska omkring med hund. Min lilla hund passade på att titta på hästar. Stoora och ganska farliga tyckte "Frasse". Vi tränade oxå på att inte jaga de tama kaninerna som smitit ut och skuttade omkring på gårdsplanen. På kvällen var vi med H på "Alfa hundcenter". Bra miljöträning för F även om han inte verkar bry sig det minsta om konstiga miljöer.

Vi har  bott hemma hos H hela veckan eftersom jag varit sjuk. Eller sjuk och sjuk, mera konstig. Mått illa och haft jävligt ont i lederna. Inget guldläge för att springa upp och ner för tre trappor med valp m a o. Nu har jag inhandlat Postafen mot illamåendet och tar värktabletter så nu är jag på banan igen.

Fick en panikattack igår efter att ha läst i den utmärkta boken "Retrievern som apportör" skriven av F´s uppfödare:
"Den första apporteringsövningen gör jag när valpen är ca 9 veckor"
Woahaargh!!!!
Jag har bidat tiden med att pussa på hans tryne, mölat i honom köttbullar när han kommer på inkallning och legat och myst i solen. Ingen apporteringsövning så långt ögat kan nå, eller ingen övning överhuvudtaget faktiskt. Bara massa mys och lite miljöträning. Måste skärpa mig nu. Vid tio veckor kanske de ska kunna apportera en svan? Vad vet jag? Slut på pussandet och in dem de tunga kanonerna.
Nej, så klart inte!!! Mera pussar till folket.
Fast jag ska träna lite apportering. Och eventuellt lära honom "sitt".
Kan verkligem rekommendera den boken. Mycket tänkvärt om valpar och väldigt bra övningar. Köp den på
www.searover.nu

Veckan som gått

Vi har ju som sagt varit en hel del på bruksan där min fader tagit kort på den söta:



Varför blev några bilder små??



Nedan något att tänka på när F är en stor drasut på 30 kg, en gång i tiden var han lika stor som m+p´s hundar....



Och slutligen ett bildbevis på att han är en blivande mästerapportör!!!



I går hade vi kalas hemma hos A eftersom A fyllde år i fredags. Kul tyckte Krasse som fick "träna" med barnen. Inte så roligt tyckte valpen som blev lite rädd för springande stojande barn. Kalle och Paff tyckte inget eftersom de var förvisade till bilen liksom m+ p´s dvärgar. 



Vad är detta för hemsk hund som fick umgås med de stackars barnen????

Lätt valp...

...än så länge...

Namn? Inte helt bestämt. Kanske Frasse och jag veeeet att den andre dåren heter Krasse och jag veeet att båda kommer att komma när man ropar. Vad gör det? En dåre eller två???
Hela veckan har vi varit på klubben. Så är det när man bor tre trappor upp, om jag skulle hålla mig hemma hela dagarn skulle jag bli galen. Fast jag hade fått trevliga benmuskler.
(F tar det lugnt på klubben, han får inte träffa massa andra hundar och han stressar inte omkring. Så var det sagt.)

Kalle är tapper, mycket tapprare än jag trodde han skulle vara. Just nu sitter han visserligen ute i bilen och surar men det gjorde han ju även innan valpen. Vi har alltså just anlänt till A. Jag är utsedd till Labradorpassare så att A kunde gå milen själv med Paff. Även jag och Kalle ska se till att få gå en liten runda själva sedan. Han är lite konstig Kalle, i går vägrade han att gå med ut på kvällskiss och i dag vägrade han att lämna bilburen trots att jag försökte muta honom med godis. 
I veckan har han fått spåra och träna lydnad så det går ingen nöd på honom. Stackare, antagligen smider han planer, vilket är lättast, att själv åka tåget till Finspång eller sätta valpen på tåget till Strängnäs? Tro det eller ej men Nettan har lovat att K får flytta hem igen när som helst... ; ) 

I dag var jag på IKEA och handlade valpsaker. IKEA är grymma på hundprylar. Två kuddar för 7:-/st och en pläd för 19:- att ha i bilen. Massa nya mjukdjur att ha hemma hos A. Tänk vilken katastrof om F glömt sina saker här hos A!!!! Förstår prexis hur dyrt det är för skilda föräldrar som måste ha dubbelt av allt. ; ) 

Jag väntar på ny bilder  från min far, tror bestämt att F har vuxit.

Nu ska vi njuta av att bo i hus med stor tomt hela helgen!!!!

Utkast: April 12, 2011

I går kväll tänkte jag att jag skulle skaffa en valp varje år för det är så mysigt. I natt kl 04.12 stående utanför huset med en vild valp tänkte jag att det ska bli kul när han är större och sover hela nätterna.
Mötet med de andra hundarna gick som sagt bra. Fast Krasse skulle kanske inte hålla med. I söndags morse försökte Favorit nämligen dia honom ; ) Trots idogt mjölktramp hittade han ingen tutte med mjölk och la sig istället sked med Krasse.
Vi tillbringade både söndagen och måndagen på klubben. I söndags gick F omkring och pussade på gubbsen och klättrade upp och ner för trappan till klubbhuset. Klättringen var inte helt uppskattad av hans matte som anser att små valpar ska låta bli och klättra omkring innan de behärskar sin kropp ordentligt. Men det är bra att han verkar vara totalt orädd.
I måndags sov han hela dagen. Vi låg i solen och gottade oss när en BC hane helt plötsligt kom springande uppe på mig. BC matte hade av misstag kastat en boll som hamnade under mina ben (!). Hon bad tusen gånger om ursäkt och jag sa att det var OK, speciellt eftersom F inte ens vaknade... Labradorvalpar sover tungt!!!!




Puppy på plats!

Nu är han här!

Det är verkligen världens sötaste valp. Svart med lite vitt på karlederna fram. Stor tjock ap-mage (mycket plats att pussa där). Helt orädd, glad och positiv. Valpen benäms här som "han", jag vet fortfarande inte vad han ska kallas.

Hemresan gick väldigt bra, det kan ju bli väldigt jobbigt att köra 4-5 timmar med en skrikande valp... Diekt när vi åkte la han sig tillrätta i mitt knä och somnade. När det blev för varmt för knät hoppade han ner på golvet. I Laxå var vi tvungna att tanka och fick då väcka valpen för att sätta på halsband och koppel. Halsbandet accepterade han utan tvekan och larvade ut för att kissa. Sedan sov han, spydde, käkade upp sitt spy, sov igen. Sista biten när vi körde på slingriga Härskogsvägen kräktes han rejält.

Väl framme fick han mat som han slabbade i  sig utan problem!

Dags då att träffa Krasse, Paff och Skroff. Först var han lite osäker på Krasse och Paff men bara han fick sitta i mitt knä och lukta i sin egen takt gick det väldigt bra. Kalle fick han titta på genom burgallret. Tråkigt men så är det. På kvällen hade han fullt sjå med att ena stunden ligga på rygg i soffan och sova och nästa stund ha dragkamp med Paff. Han fann sig tillrätta med en gång, helt fantastiskt att det går så fort att bilda flock. Han vet att jag är hans matte och han verkar redan lita på att jag fixar  saker och ting som han inte fixar själv. Det var inte helt poppis att vara ute och kissa på natten, mörkt, kallt och uschligt, nej, då är det bättre att kissa i köket.

Natten tillbringade han i sängen med kroppskontakt hela tiden. Han ville dessutom inte sova mot min rygg, om jag vände mig så klättrade han över så att vi alltid låg ”ansikte mot ansikte”.

I morse resonerade jag med valpen om att jag skulle göra ”människosaker” typ duscha och så. Jag försökte stänga in honom i en kompostgaller hage men insåg snabbt att detta inte är en valp man burar in lite provosoriskt. Han stångar sig igenom kompostgallrena. Helt orädd. Iaf slutade det med att jag fick ha honom i badrummet och försöka putta undan honom med foten när jag sköljde ut schampo och balsam. Han verkade tyckta det var ganska OK att ta en dusch på morgonkvisten.  Detta för att A sov och jag vägrar lämna en liten nyfiken valp själv utan övervakning om han inte kan vara på ett säkert ställe.

Nu har jag placerat honom bredvid mig i köksoffan, efter lite om och men så har han nu somnat. Bilder kommer!


2 dagar kvar

Med två dagar kvar börjar det kännas nervigt. Vad är det för en liten pryl som ska flytta in hos oss??
I går var jag och Kalle (som vanligt) och  gick Sillvik milen. Fast i går sprang vi stora delar. Härligt!!!!

Var även hos naprapaten. Inte härligt. 

I morse mötte vi en kärring och hennes lilla fula hund. Kärringen stannade mitt på gångbanan, alltså i mitten så att det inte skulle gå att gå förbi. Hennes lilla fula hund stog och räckte finger åt Kalle och Kalle var givetvis inte sen med att slänga i väg dödande ögonkast.
När vi närmade oss började kärringen gasta och peka att jag och K skulle gå undan, ut på gräset. Aldrig tänkte jag och gick vidare på asfalten. När vi var jämsides skrek hon att detta inte skulle gå för hennes hund hatar schäfrar. 
Jag svarade med att då är det ju tur att detta inte är en schäfer för då är det ju lugnt. Typ, hur är det MITT problem att kärringens hund håller på att få ett astma anfall för att han gör utfall mot K?  

Tänkte på hur det har varit när vi har gått i Sillvik. Varje gång möter vi hundar och varje gång funkar det utan problem. Antingen har de jag mött gått åt sidan och satt sina hundar ner eller så kopplar man bara upp sin hund, passerar, säger hej och så är det bra med det.

A mötte en kärring i går när han och Paff var ute och sprang som skrek att hon hade två ilskna hanhundar. Skiter väl jag i sa A och sprang förbi kärringen som hade uppenbara problem att hålla sina hundar.

Självklart ska man visa hänsyn! Om jag står på tex en isfläck kan jag ju be den mötande matten att vänta tills jag ställt mig på bättre ställe men det är ju för tusan upp till mig som har den knäppa jycken att fixa mötet.

Världen hade varit sååå mycket bättre om alla fattade vad de har i snöret och inte skylde på andra.

500 kg

Jag kommer snart att vara kändis!!!! Snart väger jag 500 kg och får vara med i diverse program på TV5. 
I går var vi och käkade på Taj Mahal. Eller jag vräkte i mig och A petade försiktigt i sig lite kött. Jag åt (och nu kommer jag att stava fel) pappadoum med mynta sås, naanbröd, variant på palak paner och drack till det 6,5 dl öl. 
Jäh!
Palak Paner med varianter är den enda indiska mat jag äter men det är väldigt gott. Har fått för mig att kött/kyckling inte är gott på indiskt vis.

För övrigt så  somnade jag igår kl 20.30 för att vakna 9.30  i dag. Detta betydde att jag missade filmen "The social network" men A sa att den var bra. Jag såg dock "The reef", en hajfilm som tydligen var sann. Sevärd absolut.

Naprapatsadist

I torsdags var jag hos naprapaten från helvetet. Fy faaan vad det gjorde ont att gå till en sådan. Hon klämde och drog i mina stackars ryggmuskler, eller hon försökte dra i dem men de var så svullna och stela att hon inte fick tag riktgt.
Jag väntade på att jag skulle börja slappna av och gäspa så som Wille gjorde när han var hos Annika Falkenberg. Eller hur? Jag låg och  vrålade helvete och jävlar vad ont det gör!!!! Visserligen bet Wille Annika några gånger i början så det kanske blir bättre???
Nu har jag blåmärken över hela ryggen. Gissa om det känns bättre i ryggen? -NOT!!!! Gör ondare än någonsin. Ska tillbaka på onsdag. Efter naprapatbesöket var det meningen att jag och Kalle skulle ut och gå långpromenad. Glöm det efter naprapat. Man går som i trance, hela kroppen är bedövad och man är redo att somna på stört. Vi åkte till Björlanda, jag åt thaibuffe och Kalle fick traska omkring i båthamnen. 
Patetiskt att äta buffe själv. Och då menar jag själv, det var jag och ingen mer där. Tur att man har intressanta kvitton i plånboken att läsa.

I går fick jag löneförhöjning. Det är ju alltid trevligt.

Nu börjar det dra ihop sig till valp. Det är inte 100% säkert vilken som blir min men Lena sa att det lutar åt vänster fram:


Foto Kennel Searover www.searover.nu

Han är ju såklart sötast, vi får se vilken liten rackare som följer med hem... LÄÄÄÄÄÄÄÄNGTAR!!!!!