Viltspår

Som vanligt är det smart att läsa Helenes blogg för en mer utförlig berättelse.

Viltspår är Kalles grej!! Så duktig har jag sällan sett min hund! Han klarade galant ett 12 timmar gammalt spår med en massa grisvittring runt omkring i markerna. Om det hade varit ett "riktigt" prov hade Eva (som är domare) gett Kalle en
1:a, dvs det högsta betyget. Fantastiskt!
Lite misstänksam var han mot de äckliga klövarna i slutet av spåret men efter att ha smakat lite på dem la han av ett rejält morr när Lisa försökte ta klöven.
Nu gäller det bara att övertala en domare att Kalle kan få gå några prov, träna lite mer och sedan ev gå vidare som eftersökshund eller andra trevliga viltspårtävlingar.

Har nu fått blodad tand och var igår ute och tränade lydnad. Krypet artar sig väldigt! Kalle ligger nu som en slickad röding på backen. Kanske kan man starta brukset oxå men skippa platsen. Vill inte utsätta Kalle för att det går upp andra hundar och bråkas på honom. Får väl se... Känner nu att jag är träningssugen igen och fram för allt tävlingssugen!!!!
Bruksspår är ju plätt-lätt om man jämför med ett 24 timmar gammalt viltspår. Fast det ligger ju obehagliga pinnar som man måste få med sig...

Bilder

Läs Helenes blogg om när hon var fyllechaffis och här kommer bilder.
Så här såg det tydligen ut på provningen som A och min farsa var på. A fick detta i födelsedagspresent av mig.



Så här glad såg H ut när hon satt omgiven av öldrickare på hotellet.


Kalles ögon....

Kalles ögon ploppar ut nr.1:

Ute på promenad med H när jag till H's förtret plötsligt sprang i väg över gatan. Tills H såg varför. Mot oss kom en tjej i helt svart burka som fladdrade i vinden. Kalle blev alldeles stel och ögonen höll på att ploppa ur så jag tyckte det var bäst att skynda därifrån...

Kalles ögon ploppar ut nr.2:

Plötsligt sprang det upp en harunge framför oss som dock sprang ifrån oss. Tills en kråka började jaga den lilla söta harungen och försökte picka på den. Då vände harungen och sprang rakt emot oss på samma sida vägen dessutom. Då kan jag lova att Kalles ögon definitivt höll på att ploppa ut. Rakt in i käften springer en liten munsbit!!!
Lyckades hålla båda hundarna och harungen kom undan.

Mig är det minsann synd om!!! Har fått en muskelbristning eller nått i vaden som gör jävligt ont. Har haft det några veckor men inte brytt mig tills igår när jag skulle springa till pendeln och det sa kabrak i vaden. Nu är det krycka som gäller. Fördel är att hundarna går helt beskedligt bredvid mig. Kan bero på att de får en krycka i skallen om de drar men jag föredrar att tro att det är för att de vet att jag är skadad.
Kanske kan man patentera det som antidrag hjälp? Finns ju alla möjliga uppfinningar så varför inte slå en krycka i skallen på odjuren istället?