Regn och regn

AAAARRRRGGGG
Skitbokningen uppe i Sälen har gjort fel och vill boka om oss i en stuga med hundförbud.... Jääää sure går ju jätte bra.
Är helt förbannad just nu, ska prata med dem på måndag. Värsta ångesten...

Håller på att bli galen av att det regnar hela tiden. I fredags hade vi lite sol i  Tuve och som tur var jobbade jag hemma så jag kunde vara ute en stund i solen - skönt.
I dag var det dags för Katia kurs, Kalle var mycket duktig i fria följet, koncentrerad och med hela tiden.  Trots att det spöregnade... Jag fick bara ett mindre anfall när vi gjorde rutan. Avskyr när hundskrället är så jäkla okoncentrerad och bara springer planlöst. 
Som en tröst för allt regn åkte vi och käkade tai-mat på Andra Långgatan. Gott som tusan.  Fast det var kokosmjölk i, gillar inte det egentligen. Men försök äta tai-mat utan kokosmjölk, det finns två rätter utan och de har jag ätit typ 100 gånger.

Denna helgen har annars varit en shock för A. I fredags lagade jag mat - han tittade misstänksamt och undrade vad jag ville ha nu? Var väldigt snäll hela kvällen, A blev mer och mer misstänksam. Kan bara tänka mig röran i hans stackars huvud;
- Är hon med barn och ska begära underhåll i 18 år?
- Har hon backat in i min bil?
- Har hon glömt vattnet på så att det är översvämning i källaren?
- Tror hon att jag har vunnit massa pengar på lotto och att en middag kommer att få mig att helt plötsligt vilja gifta mig med henne och försörja henne i tio år framåt?

Kan tänka mig att hans värsta skräckscenarion ser ut ungefär så här. 

På lördag morgon höll han på att trilla av pinnen.

Varför? Jag gick upp 7.15 och bakade bröd till frukosten. Försökte förklara att jag är sådan egenligen men det verkade inte gå in så det första han gjorde hos Katia var att berätta för Ann B om mitt plötsliga anfall av snällhet.  Ann B sa som det var, att detta är min rätta sida men att det tar ett tag inann den visar sig.
Tack Ann B, du är en RIKTIG kompis!

Ligger nu i sängen och glor på TV, har sån ångest över Sälen att jag var tvungen att plundra min ena chokladkalender.  När jag hemfaller åt sådana lustar är jag glad att jag bor själv.  Ska imorgon vältra mig i examensarbete.

Kommentarer
Postat av: Helene

När visar sig den snälla sidan sa du? Efter 18 år eller ska jag vänta lite till...? (J-vlar, har jag känt dig så länge så måste jag ju vara GAMMAL!)

2006-11-25 @ 22:47:45
Postat av: Anne

Hur många gånger har jg inte gjort scones till dig? Lagat middag? Handlat middag? Gjort våfflor? Fixat födelsedagsfester?

2006-11-26 @ 10:49:10
Postat av: Gitte igen!!!

Genom sig själv känner man andra....dom hemska anfallen av brödbak går över efter ett tag ;-) hmmm....
A får nog njuta så lääänge det varar....Helene var inte ledsen...det finns ju dom som livnär sig på att baka bröd....

2006-11-26 @ 14:30:29
Postat av: Helene

Hmmm...ok, du är snäll ibland får jag väl erkänna (när du inte är elak vilket händer det med).

2006-11-26 @ 21:27:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback