Formlöst pladder

Gårdagen var ju helt i deppighetens tecken, kändes lite bättre när jag och Helene varit ute och gått runt Delsjön. Efteråt körde jag Helene till stallet och gav mig av på shoppingtur. Shoppade lite smått och gott som tex nikotinplåster och vätskedrivande tabletter. 
Snusningen fortgår ännu för jag hittar hela tiden dosor i mina fickor, måste snusa klart det mesta snuset innan jag slutar. 
Beställde oxå tid till fettmätning! Det går till så att man först gör ett konditionstest och sedan mäter man med ett slags skjutmått på olika ställen på kroppen hur mycket fett man har.
Huga! Ska dit imorgon på kvällen och om jag inte tar mig själv av daga på hemvägen så ska jag rapportera hur det var. 
Han som inte längre omnämns i denna blogg var så snäll så snäll igår och hade stödsamtal för att försöka få mig på bättre humör. Tack för det även om jag när jag är på det humöret är ett självupptaget svin. Då är det tur att jag bor själv och kan gå in i min kokong av självupptagenhet och bara tycka synd om mig själv utan att ngn annan behöver lida.

Wille var tvungen att stanna och kräkas idag på morgonpromenaden, stackaren, kände mig som en dålig matte som tvingar mina hundar att springa utan mat i magen. Å andra sidan är W i ännu större behov av att gå ner i vikt än mig. Kalle tycker som vanligt att livet levs bäst i snabb takt och verkar inte ha ngt emot att tvingas ut i spöregn på morgonen. 
Ska  nog träna lite lydnad i dag och framför allt skriva klart min power- point presentation.  

Dags för ett till gott GI-recept:
100g fullkornspasta, 100 g kräftstjärtar i lake, dill, 1/4 rödlök, 50g bönor, 3 msk creme fraiche (eller jag tog 10% Kesella), salt, peppar och grönsallad.
Dela kräftorna, hacka rödlök och dill, dela bönorna. Blanda allt och lägg ihop med sallad.

Hur vet man när man inte längre är blyg för han man umgås med ibland/ sin pojkvän/ kk/ kille (what ever de nu kallas)? Ett mått för mig är att jag kan med och sova med min bettskena. Bettskenan gör att man får sluddrig röst och dregglar lite lätt. Ingen vacker syn alltså.
Öronproppar är oxå en bra uppfinning om man av ngn anledning sover över hos en som jobbar natt och har svårt att sova. Nattarbetarens pladder förvandlas till ett stillsamt surr i fjärran.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback