Deltid
Avundas verkligen alla människor som jobbar deltid. I dag jobbar jag 13-18, en typisk deltidsdag alltså! Och vad har man inte hunnit!!!
Började dagen med lite ompyssling av mig själv eller kanske ett fåfängt försök att dölja skavanker hur man nu ser det... Efter det åkte jag och H till klubben. Jag la ett spår till Kalle bakom klubbstugan och tränade lite lydnad. Spåret gick kanon utom sista sträckan som var lite okoncentrerad. Troligtvis berodde det på mig som släppte på ovanligt slappt efter apporten.
Hujedamig tänker säkert någon, HUR kan hon lägga spår bakom stugan!!! Där går ju massor av folk och rastar sina hundar. (Har nämligen fått höra dettta.)
Då ska jag tala om att det går alldeles utmärkt! Kalle bryr sig nämligen inte om vilka spår som korsar hans spår. Han bryr sig inte ett skvatt om det är en älg eller en schäfer eller en svampplockare som har korsat spåret. Han bryr sig inte heller om att det är 100 oilka dofter på samma ställe bara han vet vilket spår han följer från början.
Slutsats: Sluta mesa med spåren och låt hundarna få lite svårigheter! Hur svårt är det egentligen för en hund att spåra mitt ute i ingenstans? När de går av spåret sker det troligtvis för att de tycker det är så sabla tråkigt, inte för att det är svårt. Polishundar klarar att spåra på alla möjliga ställen inte bara i skogen långt från alla störande moment.
När jag kom tillbaka från spåret blev även jag belönad i form av en stor hårig man! Rätt gissat så hade även A hittat till klubben. Wille blev glad över att träffa sin stora kärlek Krasse och ännu gladare blev Skroff.
Nu har jag och H just smällt i oss 10 bitar sushi och jag sitter med en kaffekopp på jobbet och väntar på att jag ska börja eller jag väntar på att klockan ska bli 18 så jag slutar ; )
I kväll ska jag, A, H och mina parenteser ut och äta! Gott hoppas jag!
Började dagen med lite ompyssling av mig själv eller kanske ett fåfängt försök att dölja skavanker hur man nu ser det... Efter det åkte jag och H till klubben. Jag la ett spår till Kalle bakom klubbstugan och tränade lite lydnad. Spåret gick kanon utom sista sträckan som var lite okoncentrerad. Troligtvis berodde det på mig som släppte på ovanligt slappt efter apporten.
Hujedamig tänker säkert någon, HUR kan hon lägga spår bakom stugan!!! Där går ju massor av folk och rastar sina hundar. (Har nämligen fått höra dettta.)
Då ska jag tala om att det går alldeles utmärkt! Kalle bryr sig nämligen inte om vilka spår som korsar hans spår. Han bryr sig inte ett skvatt om det är en älg eller en schäfer eller en svampplockare som har korsat spåret. Han bryr sig inte heller om att det är 100 oilka dofter på samma ställe bara han vet vilket spår han följer från början.
Slutsats: Sluta mesa med spåren och låt hundarna få lite svårigheter! Hur svårt är det egentligen för en hund att spåra mitt ute i ingenstans? När de går av spåret sker det troligtvis för att de tycker det är så sabla tråkigt, inte för att det är svårt. Polishundar klarar att spåra på alla möjliga ställen inte bara i skogen långt från alla störande moment.
När jag kom tillbaka från spåret blev även jag belönad i form av en stor hårig man! Rätt gissat så hade även A hittat till klubben. Wille blev glad över att träffa sin stora kärlek Krasse och ännu gladare blev Skroff.
Nu har jag och H just smällt i oss 10 bitar sushi och jag sitter med en kaffekopp på jobbet och väntar på att jag ska börja eller jag väntar på att klockan ska bli 18 så jag slutar ; )
I kväll ska jag, A, H och mina parenteser ut och äta! Gott hoppas jag!
Kommentarer
Trackback