Tjockens blogg

Har just nu roat mig med att titta runt på olika sidor om hundar som ska omplaceras av en eller annan anledning. Inte för att jag kan ha en hund till nu och inte för att det är en god ide att ta en omplacering med Kalle i huset som kräver ständig uppmärksamhet. Som jag sagt tusen gånger så vore det bästa för K att vara ensamhund.
I går morse gick jag på långpromenad innan jobbet och började nästan tro på högre makter. Vädret var skit och jag gick långt som fan från all ära och redbarhet, ett bra tillfälle att släppa Kalle lös med andra ord. Släppte honom och var beredd på att säga adjö och vi ses om en kvart när du sprungit klart eller alternativet att försöka freda W från Kalles försök att leka som W INTE uppskattar. Höll på att svimma när K bara sprang omkring som en vanlig hund och nosade
 på grästuvorna. Båda hundarna kalasade på en hög med odefinerbar skit och allt var som i en rosa drömvärld.   Hann tänka att kanske, kanske har K växt upp? Han fylle ju ändå sex år detta året.
Nå väl, mitt eforiska tillstånd höll i sig tills vi närmade oss skogen, då försvann K som en avlöning men kom strax igen vilket bara det får ses som ett framsteg.

I dag har jag och A varit på kalas hos Klucken som fyller 20 år och ätit brunch. Efter det åkte vi på rekordkort årsmöte m belgarklubben västra. Fick en fin plakett som minne från när jag och Kalle var klubbmästare i lydnad. Dags sedan för lite kultur så vi körde bort till Sjöfartsmuseet och förkovrade oss om allt som hör sjöfart till. Ganska tråkigt faktiskt, finns roligare museer att gå på.
Och nu tittar vi INTE på melodifestivalen. Dropen var igår när vi tittade på Lets Dance. Jo, det var jag som ville se det helt menlösa programmet. Morgan är så facinerande, hur kan man se ut som en säck potatis och vara så duktig?

I morgon väntar söndagmiddag på Råda Säteri!